Såg idag att Brommagymnasterna lagt en motion om att Gymnastikförbundet, GF, ska ta upp cheerleading som en av sina discipliner. Idag är det organiserat så att Riksidrottsförbundet, RF, har nekat Svenska Cheerleading Förbundet, SCF, medlemskap som specialidrottsförbund, SF. Kraven för att bli erkända som specialidrottsförund är… Tja… lite beroende på vilken sport det är. Det handlar inte enbart om antal medlemmar (Varpaförbundet har under 1000 medlemmar), eller om att sporten ska ha uppenbar särart (finns lite olika separata kampsportsförbund), eller att förbundet ska ha funnits till i ett visst antal år. Det är en totalbild av verksamheten och dess bärighet i framtiden. SCF bedömdes alltså inte uppfylla de krav som finns.
Om man vill ordna ett Svenskt Mästerskap (som erkänns officiellt), behöver man vara ett SF. SCF har ordnat det så att de gjort ett specialavtal med GF. De är typ en medlemsförening i GF, och tack vare det får de ordna tävlingar som kallas SM.
För föreningar har det här stor betydelse. Endast som förening tillhörande ett SF får man tillgång till de resurser svenska staten delar ut till idrotten: idrottslyft, aktivitetsbidrag, utvecklingsstöd etc. En del kommuner har också som krav att föreningen ska vara medlem i ett SF för att få de kommunala bidragen och hyra hallar. Föreningar som håller på med cheerleading löser då ofta ut ett dubbelmedlemsskap, både i SCF och i GF, för att de genom GF ska kunna få bidragen.
Många som startar en cheerleadingverksamhet i Sverige är gamla gymnastikföreningar. De kör alltså gymnastik som huvudverksamhet och lägger till cheer och medlemsskapet i SCF ”vid sidan av”.
Det var lite bakgrund.
Nu kommer mina åsikter, funderingar och historia med SCF.
För min egen del har jag varit med i två föreningar som varit eller tänkt bli medlemmar i SCF. Den första var en gymnastikförening som la till cheerverksamheten. I den staden bodde jag bara i ett år, men under det året hade vi problem med SCF. Det viktigaste var att vi fick årsmöteshandlingar två veckor innan årsmötet. För sent att skicka in motioner eller ens anmäla sig för att komma dit. I och med att det fanns en del regler som vi ville ändra på spelade det roll för oss.
Året efter hade jag flyttat 250 km från den första staden. Den föreningen jag var med i där anmälde sig för medlemskap i januari ett visst år, och skickade in anmälan och motioner till årsmötet. Motionsstoppet för det här årsmötet var i december året innan årsmötet ägde rum. Vi skickade in motionerna i tid men skulle alltså bli medlemmar först två veckor efter motionsstoppet. Jag pratade med ordföranden om det och han sa att han skulle höra av sig om det här blev ett problem. Det gjorde han inte, utan jag fick själv läsa mig till att de inte tänkte ta upp våra motioner eftersom vi inte var medlemmar vid motionsstoppet, även om vi skulle vara medlemmar under själva årsmötet. Extremt dåligt, eftersom om vi hade fått den informationen på förhand fanns det en annan förening som gått med på att skicka in de här motionerna åt oss, så att de skulle tas upp på mötet.
Detta året skulle vårt juniorlag vara med på distriktsmästerskap i nybörjarklassen. En tjej blev sjuk och jag skulle hoppa in som ersättare för henne. Jag frågar förbundet hur det här funkar och de säger att jag ska ha ett övergångsavtal från min gamla förening, men att vi ska skicka in tävlingsanmälan och betala så ordnar vi det i efterhand. Vilket vi gjorde, anmälde och betalade. När det var dags att ordna så att jag kunde vara med så fick jag höra att det var omöjligt. Trots att jag flyttat 250 km och att det var ett junior nybörjarlag (alltså på leknivå). Regeln finns alltså för att hindra föreningar från att ”stjäla” varandras tävlande, vilket det här fallet uppenbart inte handlade om.
De händelserna tillsammans med att SCF har/haft följande regler gjorde att vi inte ville vara medlemmar där: tävlande får inte ha håret färgat i onaturlig färg, tävlande får inte ha synliga tatueringar, tränare ska vara klädda efter klädkoden business casual samt det stora avgörande – för att tävla med något annat än hjulningar och handstående ska man gå utbildningar som tar tre år och kostar ca 6000 kr.
Det är sjukt oseriöst av ett idrottsförbund att diktera vad de aktiva ska ha för hårfärg. Inte bara är det elakt, totalt onödigt och 50-tals aktigt, utan det är även emot svensk idrotts grundprinciper om inkludering och lika bemötande. Går man tillbaka till att föreningar får skattemedel i bidrag så är det ett VILLKOR för att få de pengarna att ALLA får vara med. Sätter man upp exkluderingsregler ska det vara jä-hä-hä-vligt relevanta anledningar. Tillexempel kan man sätta upp att aktiva i ett visst lag måste vara svenska medborgare, och då är anledningen inte att man är rasist utan att det här laget ska tävla i internationella tävlingar där regeln om medborgskap i det land man tävlar för finns. Däremot kan man inte som förening som tar emot skattemedel (som är till för att ungdomar ska få träna och utveckla sig som människor) neka medlemskap till en 16 årig tjej med rosa hår för att ”på våra tävlingar tycker förbundet att det ser ovårdat ut med rosa hår, och vi måste tänka på idrottens image”.
Okej, då tar vi det där med utbildningar. Nu är jag inte insatt längre i hur utbildningssystemet fungerar, men då gällde det att man som tränar skulle gå tre steg, och man var tvungen att ha ett år mellan stegen. Utbildningarna kostade 2000 kr styck och då tillkommer förstås resa och logi. För stora föreningar är det kanske en struntsumma, men för små, nystartade föreningar blir det mycket pengar. Framförallt är problemet för föreningar i små städer. Efter ungdomar gått ut gymnasiet flyttar de. En förening har då börjat skicka gymnasietjejer på utbildningar för att de ska bli ledare, och precis när de har gjort steg 2 eller till och med 3 tar de studenten och flyttar till en universitetsstad. Föreningen har då ingen ledare med rätt utbildning och laget får hoppa ner ett steg på tävlingsnivån. Samt föreningar får skicka nya gymnasietjejer på utbildningar. Aktiva som i flera år enbart får göra hjulningar och elevators på tävlingar tröttnar och slutar träna. Alla tröttnar på slitet och föreningen lägger ned.
Jag har gått en sådan utbildning och den var inte bra. Att då bli tvingad att betala och gå utbildningar som tar en hel helg, ligger långt från hemstaden och som håller låg nivå är inte kul. Som sagt, detta var för några år sedan, så förhoppningsvis har utbildningskvaliteten ändrats.
Ja, så vi struntade i att bli medlemmar i SCF. Det var dyrt, de hade konstiga regler, och deras tävlingar var inte roliga. Van som jag var vid tävlingar i Storbritannien somnade jag på de svenska, med tio minuter mellan varje lag på mattan och enbart 10 lag med på en hel dag. Vi gick istället med i GF. Vi tävlade utomlands: Norge, Tyskland, Danmark, Frankrike, Storbritannien. Vi hade kul, det kostade lika mycket att vara på de utländska tävlingarna som på de svenska (med resa, boende, avgifter etc, vilket är rätt bisarrt).
Men, jag började få mejl från de utländska tävlingsarrangörerna. SCF skickade mejl till dem, där de sa att vi var tvungna att söka tillåtelse från SCF för att tävla utomlands, att RF hade gett SCF det här uppdraget. De skrev att om de här tävlingsarrangörerna tillät oss att tävla hos dem skulle SCF inte tillåta några andra svenska lag att tävla där.
Vilket gjorde mig rosenrasande. De första två påstående är lögn, vi har inget med SCF att göra och måste inte söka sanktion från dem. De har INGET uppdrag från RF, de är inte godkända av RF som specialidrottsförbund. Den tredje punkten drabbar enbart SCFs medlemsföreningar, och jag vet inte hur man ska tolka den. Som utpressning? Den tävlingsarrangören som fick det mejlet gjorde det iallafall, och han tyckte inte att det visade en fin bild av SCF.
Vid ett tillfälle ordnade vi ett cheerläger i Sverige. Vi bjöd in lag från Danmark och Sverige. Tre svenska lag skulle komma, men de ställde sedan in. SCF hade ringt till dem och sagt att de inte fick träna med oss.
Suck.
Så om vi inte tyckt att SCF verkade vara ett bra förbund innan det här så cementerade deras beteende verkligen fast att de inte var något för oss. Ett förbund som har tid att sitta och snoka på vad vi har för oss, samt ringa och mejla runt på det sättet men som inte har rutiner för att skicka ut årsmöteskallelser och utbildningsinbjudningar i tid?
Vi var (är) nöjda och glada i GF. Vi fick gå utbildningar som vi tyckte var värda pengarna, vi fick tillgång till massor av resurser, både ekonomiska och kunskapsmässiga. Om vi ville tävla någonstans behövde vi inte krångla med att söka tillstånd från förbundet, det var bara att åka.
Och nu ligger det en motion om att GF ska ta upp cheerleading som disciplin inom förbundet.
Vad ska man tycka om det?
GF har resurserna, rutinerna, erfarenheten och kompetensen att ta hand om en disciplin. Det har inte SCF. Det är för litet medlemsmässigt, det är tunga lass att dra för oavlönade volontärer, det är mycket som inte funkar. Och det är lätt att fel personer hamnar på poster där de inte borde vara, enbart för att ingen annan har tid/lust/ork att göra det.
Så för de föreningar som håller på med cheer vet jag att det blir ett lyft om GF tar över.
Inom cheeren finns det invändningar. Man tror att medlemskapet i International Cheer Union, ICU, och European Cheer Union, ECU, är hotat. För att vara medlemmar där, och då få tävla på ICUs världsmästerskap (finns några VM men ICU har blivit det största, mest ”officiella”), ska det nationella förbundet helst vara ensamt och ett renodlat cheerleadingförbund. Inom cheervärlden tar man upp detta som att det inte GÅR för GF att bli medlemmar i dessa internationella förbund. Detta stämmer inte. Det finns många länder som är medlemmar i vars länder det finns fler än ett cheerförbund, länder vars förbund inte är ett cheerförbund, och några länder där det enbart är en förening (!) som accepterats som ”medlemsland”. Länder där cheerleading är så litet att det kanske bara finns denna enda förening, men den får vara med.
Finns det någon annan anledning, till att cheerföringar motsätter sig att GF tar över disciplinen?
Sen undrar jag om tanken är att SCF skulle försöka harva vidare om GF tar upp disciplinen? SCF kommer ju då fortfarande inte vara godkänd som SF av RF. Om GF tar upp disciplinen är det GF som kommer hålla officiella Svenska Mästerskap, vad ska SCF göra? När jag läste motionen antog jag att om GF tar upp disciplinen läggs SCF ner.
Vilket är varför jag inte vet om jag VILL att motionen ska gå igenom. För om SCF läggs ner, då kommer förmodligen samma tomtar som tagit fram regler om onaturlig hårfärg (vad nu det är), som hotmejlat utländska tävlingsarrangörer, som underkänner en mångårigt erfaren AG-tränare på en Steg 1-utbildning (för att vad, hon kan lära tjejer barr och dubbelsalto på golv, men inte att göra en axelsitt?) att gå in i GFs utskott för cheerleading och driva igenom sina regler och sina värderingar där.
För oss skulle det då förmodligen innebära att vi måste gå de kassa utbildningarna, att vi måste söka tillåtelse för att åka och tävla, att på tävlingarna ska tränaren gå klädd i business casual (vad är det för klädkod, huh, Magdalena Ribbing, hjälp mig!) och tjejerna som är med får inte ha grönt hår, för då är man en dålig representant för sporten.
Men det känns själviskt. För jag vet att det skulle vara ett lyft för alla föreningar att GF tar över sporten – förutom för vår förening. Och vi håller ju knappt på med cheer längre. Vi har ett stuntlag som ska till Paris senare i vår, men det är allt just nu. Och det kanske inte blir så att det är de med konstiga värderingar som hamnar i GFs utskott, det kanske är bra folk? Och GF kanske kan styra upp allt så det blir roliga tävlingar i Sverige också, och då är det väl jättebra, för då kan vi vara med på dem också, om vi nu i framtiden skulle börja mer med cheer?
Okej, det var det, lång text. Och då har jag inte ens funderat över vad medlemsföreningarna i GF kan tänkas rösta om det här. Varför skulle medlemsföreningarna i GF vilja ha med cheerleading, vad ger cheerleadingen GF utom mer arbete, ännu en disciplin att rodda med?
Jag är intresserad av att höra vad andra tycker. Jag har, som sagt, inte bestämt mig för vad jag vill ska hända med motionen.
Cheer & gymnastik 